Inom tandvård cirkulerar mängder av "sanningar" som gått i arv från generation till generation. Vissa är ofarliga, medan andra kan leda till felaktig skötsel och i värsta fall skada dina tänder och din munhälsa. Som din tandläkare ser vi det som vår uppgift att inte bara behandla, utan också att utbilda. Låt oss en gång för alla reda ut vad som är fakta och vad som är fiktion när det kommer till dina tänder.
Detta är en av de vanligaste myterna. Många tror att man måste "skrubba" tänderna för att få bort plack och missfärgningar, men sanningen är den raka motsatsen. Att borsta för hårt, eller att använda en tandborste med hårda (eller spretiga - pga för gammal borste) strån, kan orsaka allvarliga skador.
Du riskerar att nöta bort den skyddande emaljen och skada tandköttet, vilket kan leda till tillbakadraget tandkött, ilningar och blottade tandhalsar.
Sanningen: Effektiv tandborstning handlar om teknik, inte kraft. Använd alltid en mjuk tandborste och små, cirkulära "gnugg-rörelser" med ett lätt tryck, precis vid tandköttskanten. Det är den metodiska rörelsen som avlägsnar plack, inte brutal styrka.
Eltandborstens popularitet har exploderat, och den marknadsförs ofta som överlägsen den manuella. Studier visar visserligen att en eltandborste kan ta bort mer plack än en vanlig tandborste. De inbyggda timerfunktionerna hjälper också många att borsta de rekommenderade två minuterna.
Sanningen: En eltandborste kan vara ett utmärkt hjälpmedel, särskilt för barn eller personer med nedsatt motorik. Men det är fullt möjligt att uppnå mycket gott resultat med en vanlig, mjuk tandborste om du använder rätt teknik. Det viktigaste är inte vad du borstar med, utan hur du borstar.
Välj det verktyg som du trivs bäst med och som hjälper dig att hålla en god rutin.
Huskurer för tandblekning är populära online, och bikarbonat (bakpulver) nämns ofta som en mirakelkur. Bikarbonat har förvisso en slipande effekt och därför kan polera bort ytliga fläckar från kaffe,
te och tobak.
Sanningen: Den slipande effekten är också bikarbonatets största fara. Regelbunden användning sliter ner den värdefulla, skyddande emaljen på tänderna.
När emaljen väl är borta kommer den inte tillbaka. Detta kan leda till ilande tänder, en
ökad risk för karies och paradoxalt nog att tänderna ser gulare ut, eftersom det underliggande dentinet lyser igenom.
Munskölj kan absolut ge en omedelbar känsla av fräschhet och har sin plats i vissa situationer, som vid förhöjd kariesrisk.
Sanningen: För de allra flesta är munskölj ett överflödigt komplement. Grunden i en god munhygien är mekanisk rengöring: noggrann borstning med fluortandkräm och rengöring mellan tänderna med tandtråd eller mellanrumsborstar. Om du sköljer
direkt efter borstning riskerar du dessutom att skölja bort den skyddande fluoriden från tandkrämen. Din tandläkare kan rekommendera en specifik munskölj om du har särskilda behov, till exempel hög kariesrisk eller tandköttsproblem, men det är inte ett måste för alla.
Det är lätt att tänka att allt är i sin ordning så länge man inte har tandvärk. Tyvärr är smärta ofta ett sent tecken på att något är fel.
Sanningen: Många allvarliga
tandsjukdomar utvecklas helt utan symtom i början. Karies (hål i tänderns) ger sällan smärta förrän angreppet har blivit djupt.
Tandköttsinflammation och även tidig tandlossning (parodontit) kan pågå i tysthet under lång tid. Det är just därför regelbundna besök hos tandläkare och tandhygienist är så viktiga. Vi kan upptäcka och åtgärda problem långt innan de utvecklas till mer omfattande och kostsamma behandlingar.
Många skyller sina tandproblem på "dåliga gener" från sina föräldrar. Vissa faktorer, som salivens sammansättning, kan ha en ärftlig komponent. Studier visar att även tandlossning (parodontit) har en ärftlig komponent. Men detta är inte hela bilden.
Sanningen: Dina vanor har en oerhört mycket större inverkan på din tandhälsa än ditt genetiska arv. En noggrann munhygien (borstning och rengöring mellan tänderna) och en sund kosthållning med begränsat sockerintag och tobak är de absolut viktigaste faktorerna för att undvika karies och andra problem. Det är ofta vanor, som också går i arv.
Eftersom lightläsk inte innehåller socker tror många att det är ett tandvänligt alternativ till vanlig läsk. Detta är en farlig missuppfattning.
Sanningen: Även om lightläsk inte orsakar karies på samma sätt som sockerhaltiga drycker, innehåller de fortfarande syror (ofta fosforsyra och citronsyra) som är extremt skadliga för tänderna. Dessa syror fräter på emaljen, en process som kallas erosion. Detta tunnar ut tänderna och gör dem svaga, känsliga och missfärgade. Vatten är alltid det bästa valet för dina tänder.
Att navigera i djungeln av hälsoråd kan vara svårt, men när det gäller dina tänder är grunderna enkla och beprövade. En mjuk tandborste, rätt teknik, fluortandkräm, rengöring mellan tänderna och regelbundna professionella kontroller är grundpelarna i en livslång god munhälsa. Genom att slå hål på dessa myter hoppas vi ha gett dig verktygen att fatta bättre beslut för ditt leende.
Är du osäker på din teknik eller har andra frågor om din munhälsa? Boka en tid hos oss på Tandgläntan så hjälper vi dig att skapa en rutin som fungerar för just dig.
En eltandborste är ofta effektivare på att ta bort plack, särskilt för personer med nedsatt motorik eller för barn. Men en manuell tandborste kan vara precis lika bra om man använder rätt teknik: mjuka, små rörelser och borstar i två minuter. Valet handlar mer om teknik och personlig preferens än om borsttyp.
Ja, det kan vara skadligt. Bikarbonat har en slipande effekt som kan ta bort ytliga missfärgningar, men det sliter också ner den skyddande tandemaljen. Detta kan leda till ilningar, ökad risk för karies och göra tänderna mer mottagliga för framtida missfärgningar. Professionell tandblekning är ett mycket säkrare alternativ.
Nej, för de flesta är munskölj inte nödvändigt om man har en god munhygien med noggrann tandborstning och rengöring mellan tänderna. Munskölj kan vara ett bra komplement för att få fräsch andedräkt eller om din tandläkare rekommenderat det för ett specifikt problem, som ökad kariesrisk.
Nej, tyvärr inte. Många tandproblem, som karies i ett tidigt skede eller tandköttsinflammation, ger inga symtom alls. Att vänta på smärta innebär ofta att problemet har blivit mer avancerat och kräver en mer omfattande behandling. Regelbundna kontroller hos tandläkaren är avgörande för att upptäcka problem innan de blir smärtsamma.
